Allt är politik och allt är inte tråkigt

När jag berättar för folk att jag är politiskt engagerad suckar de och säger "men det är ju såå tråkigt med politik! Men jag tycker att allt i någon mening är politik och allt är inte tråkigt. Sedan kan de flesta förstå att det kan vara intressant även om det inte alltid är hysteriskt roligt. Vi är ett gott gäng som träffas och har gruppmöten, studiecirklar och annat där vi förutom att prata politik har trevligt tillsammans.

Med detta inlägg vill jag gärna hänvisa dig till c-laholm.se där jag bloggar tillsammans med mina centervänner. Detta är förklaringen till att jag inte använder min egen blogg särskilt mycket.

Het kulturdiskussion vid frukostbordet

Det finns ibland en del att vara upprörd över och min man Niclas är riktigt bra på att reta upp mig ännu mer när han argumenterar emot mina åsikter om både stort och smått. Idag övergav vi tillfälligt att diskutera utebadet i Våxtorp och han gick på om hur förskräckligt mycket pengar som stat och kommun lägger på helt obegripliga konstarter som exempelvis opera.

Jag förklarade i sedvanlig ordning att man måste se det i en stående triangel: Vi har en bred bas där t ex kulturskolan och studieförbunden inryms, alla människor ska ha möjlighet att både vara publik och utövare. Allra längst upp i triangeln har vi vår spetskultur, den är smal, kanske obegriplig för vissa men ack så nödvändig för att föda basen. Vi behöver Malena Ernman för att en 15-åring ska kunna få idén att ta sånglektioner vid kulturskolan, menade jag.

De får väl gå till ett företag och se till att bli sponsrade, tyckte Niclas, så är det ju inom idrotten. Ja, men då kan man ju säga att det är fruktansvärt hur mycket sponsorpengar som läggs på enskilda elitidrottare, tänk vad mycket samhällsnytta man hade kunnat göra för hälften av dom pengarna, kontrade jag i ett återfall till utebadsproblematiken. Detta utvecklades till en idé från Niclas att man skulle införa en sponsringslag som säger att företagen inte får sponsra bara elitidrott, utan en viss del måste då även gå till kultur eller samhällsnytta. Efter denna briljanta idé som är värd att se närmare på, återgick han till att dissa den obegripliga spetskulturen och menade att man skulle kapa triangeln på mitten, den övre hälften ska staten inte blanda sig i.

Vill vi verkligen ha ett samhälle där en liten ekonomisk elit har råd att ta del av ett sinande kulturutbud, undrade jag. Om det hade varit så som du säger så hade du och jag inte haft en TV. Jag tror att mycket av det vi ser som självklart idag hade varit väldigt annorlunda utan ekonomiskt bidrag till både den breda basen och den smala spetsen.

Till slut gav han sig (för egentligen handlar det ju om att han gillar att reta upp mig så att vi kan hitta bra argument) och berättade att man kan hitta den där triangeln inom andra områden också. Ta rymdforskning, många tycker att det är bortkastade pengar, men tekniska framsteg inom rymdforskningen ger också uppfinningar som används av var och en. Det vanligaste man brukar nämna är nog materialet teflon som ju även används till stekpannor. Ett bra sätt att förklara nyttan av den smala spetskulturen!

Abir på Lärcenter

Idag var jag på Lärcenter i Laholm och lyssnade på Abir Al-Sahlani. Hon berättade hur det var att komma till Sverige som 15-årig flykting och hennes väg därifrån till att börja arbeta som politiskt sakkunnig för Centerpartiet. Nu är hon aktuell som Centerns tredje namn till EU-valet den 7 Juni. Gå och rösta!

Hallands integrationsnätverk (som jag är med i) tog kontakt med Abir och undrade om hon ville göra ett besök i Halland. Genom hennes historia ville vi sträcka ut en hand till nya svenskar som eventuellt vill engagera sig inom politiken i Sverige. Jag är särskilt glad över hur bra hon förklarade varför hon valde att engagera sig inom centerpolitiken. Hon sa att centerpartiet sätter människan före systemet. Individen är viktigast och även om alla partier skriver under på allas lika rätt och värde, så upplever hon det som att Centerpartiet skiljer sig lite från de andra. Var och en har inte bara samma rättigheter utan även samma skyldigheter och det innebär att man blir behandlad på ett värdigt sätt.

Jag är en av dem som vill sätta fart på integrationsarbetet. Vi kan inte bara slå oss på bröstet och säga att vi är bättre än många andra länder eller orter, utan vi måste se var vi är idag och fundera på hur vi kan bli ännu bättre. Men vi som inte har någon utländsk bakgrund kan inte sitta och diskutera de här frågorna själva. Vi behöver invandrares erfarenheter och åsikter för att kunna forma den lokala integrationspolitiken.

Missförstå mig rätt angående utebaden

Våxtorp och Vallberga kommer att vara öppna denna sommaren med, men sedan hänger de mycket löst. De är inte särskilt välbesökta och statistiken har pekat brant nedåt de senaste fem åren. Dessutom har de hängt löst ännu längre än så. Nu i besparingstider kanske det inte spelar någon roll vad som händer, det finns kanske inte pengar att ha dem öppna 2010 ändå. Men som jag ser det så ligger inte problemet i huruvida kommunen har råd med dem eller inte. Det handlar om något annat. Jag tycker inte att de ska vara kvar till vilket pris som helst. Problemet är att många vill ha dem kvar, men det är inte alla av dem som går dit och badar. Ja, iallafall är det inte alla som går dit och betalar inträde för att bada.

Jag ser bevarandet av baden ur ett folkhälsoperspektiv där jag vill trycka på den sociala gemenskapen i att vara där med sina barn och samtidigt umgås med andra vuxna. Jag ser det ur ett miljöperspektiv eftersom man kan gå eller cykla dit istället för att ta bilen till havet eller Flammabadet i Knäred. Jag ser det ur ett kristidsperspektiv, det är nu när familjerna har det svårt som det lokala lilla utebadet får större betydelse och fler besökare. Behovet ökar samtidigt som kommunen inte har råd att ha det öppet. Det är ekonomi i ett nötskal.

Så min uppmaning lyder:
Kom inte med protestlistor, utan samla ihop ett gäng och gå dit och bada istället! Passa på nu i sommar, för det kanske blir sista sommaren det är öppet.

Missförstå mig rätt angående besparingar

Vi vill inte spara mer än nödvändigt, absolut inte. Det är tillräckligt illa som det är. Många av sparförslagen som diskuterades innan vi kom till beslut, hade kanske inte blivit någon besparing. Som någon skrev i LT häromdan, så har vi inte råd att inte ha råd. När vi drar ner på någonting drabbar det verksamheten och servicen till medborgare, vilket i sin tur kan innebära kostnader i andra ändan, kostnader som vi inte kan förutse. Vi måste också se helheten, en besparing i en nämnd kan innebära ökade kostnader, kanske mer än besparingen, i en annan nämnd. Anledningen till att vi lägger ett sparförslag på mer än 900 000 som vi var tvugna till, är att vi vill ha konsekvensbeskrivningar på allt inom förslaget så att vi sedan kan dra ner där det känns minst.

Alliansförslag

Idag var det möte med Kultur- och fritidsnämnden. Jag var ersättare för Kaj. Efter fikat hade vi "bara" ett ärende kvar - förslag till besparingar i 2010 års budget. Först gick vi igenom det vi pratade om vid förra mötet, sedan ajounerades mötet och S gick ut. Vi diskuterade och gick igenom våra förslag noga och kom fram till ett alliansförslag tillsammans med M på drygt 1, 4 miljoner kr dvs en halv miljon mer än vad vi var tvugna att föreslå.

S:s förslag nådde inte riktigt upp till de 900 000 och de pratade om de 20 extra örena som de inte har fått höja skatten med. Vårt förslag går till Ks och med deras synpunkter kommer det tillbaks en vända till oss igen. Då blir det väl till att sätta en prioriteringsordning. Undrar hur långt ner i listan jag kan få utebaden att hamna...

Bloggkursen är igång!

Igår hade vi första träffen i bloggkursen för centerpartister i Laholm. Under inledningen när jag pratade hade vi skärmarna avstängda och allt förberett och inloggat så att de kunde sätta igång direkt när de slog på skärmarna. Jag visade hur man gör och sedan bara rasslade det till så hade vi skrivit flera inlägg. Jag känner mig väldigt nöjd med starten. Vi kom igång snabbt och de tyckte inte att det var svårt. Nästa gång kommer det nog några fler och då blir det mycket repetition. Till tredje tillfället kommer vi att få igång vår gemensamma blogg med bara skarpa inlägg. Om vi kör ett fjärde kurstillfälle tycker jag att vi ska göra det som en lansering av en ny Centerblogg. Kanske inte med champagne och snittar, men ändå göra det lite festligt och bjuda in pressen.